tisdag 1 september 2009

SOS från mänskligheten av Johanna Nilsson

Inte en helt vanlig roman utan en som är lite mer av det mesta. Jag har läst en bok av Johanna Nilsson förut och det var "I utkanten de älskande" som jag tyckte väldigt mycket om. Hennes språk är härligt och karaktärerna är udda men inte för udda. Så var i alla fall första halvan av boken.

Handling: Hora eller frälsare? Vad, och vem, är Benjamin, han som tatuerar in blommor på överkroppen - en blomma för var och en som han har älskat och kanske räddat till ett bättre liv? I sina föräldrars ögon är han en mördare, en förrädare. I kundernas ögon är han en skicklig eskort som flera av dem förälskar sig i och finner tröst hos.

Mikael, affärsmannen som pendlar mellan Stockholm och New York, kommer till honom för att sova. Han vill inte ha beröring, bara sömn, och vissheten om att någon vakar över honom.

Cornelia är fast i en relation som är som klister under hennes fötter. Hon jobbar som bingovärdinna, plågas av bulimi, drömmer om ett annat liv och planerar sin flykt.

Vi får också möta Erika, den högpresterande karriärkvinnan som älskar sin sambo men inte orkar med hans barn, inte står ut med "kärlekskonkurrensen".

Och så Katja, tatuererskan som älskar Benjamins hud. Katja som sitter i rullstol och har tatuerade änglavingar på ryggen. Katja som drömmer om luft under vingarna och ett barn att bära i famnen.

Första halvan njuter jag av. Man får lära känna de olika personerna eller egentligen mer deras olika problem. Mänskliga problem som kanske bara är lite avvikande. Men så spretar historierna iväg. Det är en blandning av flykt, fångenskap och återhämtning. Boken är för tunn för att rymma ett djup hos så många personer och tillslut blir det opersonligt. Trots allt gillade jag den för att den är just udda. Sen får jag helt enkelt se hur länge jag kommer ihåg den och på vilket sätt. Jag har fortfarande en besk eftersmak i munnen från en av historierna och den lär nog hänga kvar längst hos mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar